Det snurrar på, utan stopp. Bästa vännen har fortfarande inte hört av sig, det har alltså gått typ fem veckor. Tror knappt att det är sant. För övrigt känns det bara som att jag har för mycket att hantera - klarar inte av det. Och det här var droppen som fick bägaren att rinna över, eller egentligen är det en hel bägare i sig. 

 

Positivt: jag har fått en ny tjänst. Det är helt fantastiskt, exakt det jag velat ha väldigt länge. Det känns underbart, och jag är hur glad som helst över det. Ändå kan jag inte glädjas fullt ut eftersom jag är så fruktansvärt ledsen över allt annat. Jag summerade mitt mående här om dagen och kom fram till att jag mått skit april & maj, mått bra juni och juli och mått fruktansvärt dåligt igen augusti, september och oktober. 

Vad är det då som gör så ont? Jag tror att det är delvis sorgen som kommer igen. Sorg är randig, och jag har inte sörjt färdigt någon. Sedan är det stressen över allt annat. Jobb, familj, projekt, boende, framtiden. Nu på sistone har det varit ensamheten också. Jag har mått dåligt på jobbet. Och nu när jag blivit "dumpad" av min bästa vän är det till största delen det som gör ont dag som natt. Jag är lite orolig över att jag skulle kunna gå in i väggen av allt. Ingenting känns roligt. 

 

Jag har en tid hos en kurator på min vårdcentral om två veckor, jag hoppas innerligt att det hjälper. För just nu känner jag mig jäkligt hjälplös, jag känner mig ensam i det här. Det värsta är inte att känna att man har ett evigt krig att utkämpa, det värsta är att känna som att man ska slåss ensam. Jag har Jesper och han stöttar mig såklart så gott han kan - men han vet nog inte riktigt hur. Han får mig att må bra i allafall, de stunder jag är med honom. Fantastiskt, hur man kan få en människa att skratta som egentligen vill gråta. Han är fantastisk. Utöver honom känns det inte som att jag har någon att prata med - jag vet inte vem jag ska vända mig till. Känner mig mest som en belastning och en börda. 

 

Jag har inte tid med det här. Jag vill bara få må bra så att jag kan förverkliga mina drömmar och leva mitt liv. Det här ingår inte i min plan.